Guds rike.

Mark. 4: 26-32.

är Jesus satt bland en skara lyssnande åhörare i Gudsfria natur, höll han vanligen sina skönaste predikningar.Han kunde då fästa sina åhörares uppmärksamhet påfåglarna, som glada och bekymmerslösa flögo öfver derashufvud eller på de vackra liljorna, som smyckade Galileensdalar. Han såg åkermannen kasta sin säd i åkerneller fiskaren lägga ut sitt nät i hafvet och fann härigenom en lämplig anledningatt till dessa alldagliga företeelser knyta lärdomar om Guds rike.

I dag få äfven vi sätta oss vid hans fötter och höra honom tala. "Såär Guds rike", säger han, "såsom när en man kastar säd i jorden." Härär det bilden af såningsmannen, som han ställer framför oss. Han ser, hurudenne tager en handfull säd efter den andra och strör ut alltsammans på sinåker. Såningsmannen vet, att Gud skall välsigna hans utsäde, därför kan hanså bekymmerslöst strö ut det. Han får vänta en tid på skörden, men underdenna tid går han till andra sysselsättningar och bekymrar sig icke alls om huruutsädet skall bära frukt. Det sörjer Gud för. Han sänder i rätt tid både soloch regn. Han låter den späda brodden finna behöflig näring i jorden, och närskördetiden kommer, så täckes den svarta åkerjorden af ett böljande sädesfält.

Så önska ock edra söndagsskollärare att vara Guds såningsmän. De såsin säd hvarje söndag, men äfven de måste vänta, innan de få se den gylleneskörden. Ni veta så väl hvilken säd deså, ni höra dem tala om Jesus, barnensvän, om frälsarens kärlek till syndare,om hans död och uppståndelse.Detta är deras utsäde. Gud själf hargifvit dem det, och de få icke användanågot annat, ty de skola så god säduti sin åker.

Men deras åkerjord ter sig någotannorlunda än den som besås af landtmannen.Ofta nog liknar den ett fältfullt af ogräs. Där växer osanning,vrede, oärlighet, olydnad och annat mer.Ty det är människohjärtan, som äroGuds såningsmäns åkerfält. Och dettaogräs kan icke få växa fritt därinne,därför måste de låta Guds ords plogbillgå djupt, de vilja väcka ånger och syndakänslai barnahjärtat, så att det blir beredtatt taga emot det ljufliga ordet omJesu förlåtande kärlek.

Såsom ett ädelt frö faller detta ordned i barnahjärtat. Gud ser det medvälbehag och vill så gärna, att det lillafröet skall utveckla sig. Därför måsteGuds nåds regn ofta falla ned i ditthjärta, min unge vän. Gå därför flitigttill söndagsskolan och hör uppmärksamtpå hvad där säges, ty då välsignarGud det lilla frö, som blifvit sådt i ditthjärta. Och du skall få se, att det endag blir en härlig skörd. Då skall Gudsljufva frid, glädje och nåd lik gylleneax betäcka ditt hjärtas åkerteg. Duskall då måhända en dag kunna instämmai de ord, som en gång yttradesaf en rik och mäktig man: "All denvälsignelse, som Gud gifvit mig här påjorden såväl som den, jag hoppas få ihimmelen, den har jag att tacka söndagsskolanför".Fr. E.

...